Nyheter

onsdag 3 oktober 2018

Populismens idéer


Trump seger i presidentvalet, Brexit och Sverigedemokraternas framgång. Alla tre är exempel som i mer eller mindre utsträckning kommit att bli symboler för populismens segertåg i världen. Samtidigt har det gått inflation i begreppet; ”populist” används i dag av politiker och opinionsbildare för att beskriva snart sagt allt man tycker är dåligt. Vill du ha höga skatter? Då är du populist. Vill du sänka skatten? Då är du också populist. Lägga ned landstingen? Typisk populism.

Frågan är om det ens är meningsfullt att prata om populism under dessa omständigheter. Samtidigt borde det inte vara omöjligt för kloka personer att enas om att det finns ett meningsfullt begrepp bortom det söndertröskade nidordet. Populismen, eller populismerna, tar upp synen på förhållandet mellan styrande och styrda, elit och folk samt väcker frågor om legitimitet och ledarstil. Begreppet väcker associtaitoner till opportunism och polarisering, men också reflexioner kring vikten av förankring och engagemang och dess betydelse för demokratin.

Upplever vi ett verkligt uppsving för populistiska föreställningar som motsvarar det allt intensivare intresset för dem? Var får de i så fall särskilt genomslag och var har de svårt att göra sig gällande? Vad beror sådana skillnader på? Går det att frilägga gemensamma nämnare för de populistiska rörelserna eller kan var och en förstås blott på egna meriter?

Detta var temat för seminariet Populismens idéer som hölls ute på Engelsbergs bruk den 25 september.