Nyheter

fredag 15 februari 2019

Vänsterns idéer

V år politik har under lång tid definierats av en strid mellan ”höger” och
”vänster”. Begreppen uppstod under franska revolutionen, men den enskilda
person som spelat störst roll för vänsterns idévärld torde vara
1800-talstänkaren Karl Marx vars arbeten fortfarande inspirerar vänsterpartier
och teoretiker världen över. Redan före Marx hade dock såväl franska som
brittiska tänkare lanserat idéer om samhällsomvälvning och social utjämning –
inte sällan påverkade av sin bild av den ursprungliga kristendomen.
Under 1900-talets början splittrades vänstern mellan dem som ville ta makten över
samhället med våld och dem som föredrog att gå via valurnan. I Sverige och övriga
Västeuropa förlorade revolutionärerna denna strid, men i Ryssland segrade bolsjevikerna
med Sovjetunionen och terrorn som följd. Efter andra världskriget växte
Sovjetväldet när Östeuropa lades under Moskvas kontroll. I Kina genomdrev Mao
Zedong sin egen tolkning av Marx och Lenins idéer. Under en tid och i kretsar som
kan sammanfattas symboliskt som ”1968” fick den radikala vänstern en renässans
även i väst. En hel del av den revolutionära glöden projicerades på tredje världens
utvecklingsländer.
Efter Berlinmurens fall 1989 har vänsterrörelsen hamnat i en identitetskris. De materiella
förhållandena har ägnats minskat intresse och i stället har frågor om identitet,
gränslöshet och representation tagit allt större plats. Paradoxalt nog har denna utveckling
bort från ekonomi och nationell välfärdspolitik fortsatt samtidigt som stämningsläget
börjat svänga tillbaka i materialistisk riktning och diskussionerna om klass och
nationalstat har skjutit fart.
Frågan om var vänstern är i dag låter sig inte enkelt besvaras. Vänstern finns på flera
olika håll – och den rör sig i olika riktningar.

Seminariet Vänsterns ideer hölls på Engelsbergs Bruk 15 februari 2019.