Bakgrund

Stiftelsens kapital grundar sig på den förmögenhet i form av aktier i Rederiaktiebolag Nordstjernan som Axel  (1876-1958) och Margaret  (1887-1966) Ax:son Johnson donerade genom testamente till stiftelsen, år 1958 samt 1966, som också bär donatorernas namn.

Nordstjernans koncernstruktur från 1947

Generalkonsuln Axel Ax:son Johnson, hade ett genomgripande globalt och internationellt perspektiv på Sveriges utveckling. Detta tack vare hans företags internationella beroende och omfång. Han såg därför även det intima sambandet mellan den internationella forskningens betydelse för samhällsutvecklingen liksom för näringslivets utveckling och framgångar.​

Generalkonsulns internationella perspektiv lever idag vidare, inte bara i Nordstjernan, utan även i stiftelsens arbete. I visionen ingår att utifrån ett internationellt perspektiv verka för att den internationella forskningen kommer Sverige och den svenska forskningen till del.

Familjen Ax:son Johnson, vars namn stiftelsen bär, har en lång historia av filantropi bakom sig, som började redan med Nordstjernans grundare Axel Johnson (1844-1910) vars testamente 1910 föreskrev en större donation till grundandet av den geologiska institutionen vid Stockholms högskola.

Under andra världskriget utgick stora donationer, utan att offentliggöras, i form av humanitära gåvor till Danmark, till krigsbarn i Finland och hem till finska flygares barn, till Blitzens offer i London och till den norska motståndsrörelsen, som Axel Ax:son Johnson också hjälpte genom att gömma motståndsmän i sitt hem på Karlavägen 37 i Stockholm för att sedan smugglas ut till England. Det största stödet gick till Norge under åren 1943-44.

Generalkonsulns 60-årsdag. Avesta Herrgård

Generalkonsulns insatser för den allierade krigsinsatsen belönades efter kriget 1948 med CBE, Commander of the British Empire, samtidigt som bland andra Ture Nerman belönades. Den brittiske spionchefen Peter Tennant skriver 1948 till Axel Ax:son Johnson att erkännandet av hans insatser för de allierade krigsinsatserna var ”Long overdue”.

Men stora donationer utgick även till jordbävningsoffer i Argentina samt till den svenska klubben och svenska kyrkan i Buenos Aires.

Axel Ax:son Johnson reagerade 1944 mot Ernst Wigforss socialiseringsplaner i det så kallade Efterkrigsprogrammet, genom stöd till näringlivsvänliga och frihetliga tidningar och skribenter som argumenterade mot det socialistiska planhushållningsprogrammet. Therese Nordlunds avhandling Att leda storföretag (2005), finansierad av stiftelsen, har utrett Generalkonsulns aktiva insatser mot socialiseringen av svenskt näringsliv. Under samma period bidrog Generalkonsuln till Bertil Ohlins Folkpartis valkampanjer med generösa gåvor utifrån samma motiv.

Han finansierade och var fram till 1944 ledamot av Kulturrådet, dagens Svenska institutet, och medgrundare av WWF.

År 1946 räddade han Svenska Pennklubben från konkurs med den största enskilda penninggåvan från en privatperson till klubben. Medlen kunde också finansiera stipendier för utlandsstudier, för bland annat författaren Lars Ahlin.

Nära om hjärtat låg också Sveriges försvar till vilket Axel Ax:son Johnson skänkte stora belopp som till exempel Salas luftvärn m m.

Idag arbetar stiftelsen med ett antal projekt som också har internationell anknytning som t ex Nordisk-Baltisk säkerhet i Oxford inom ramen av Changing Character of War program vid Pembroke College i Oxford, samt programverksamhet kring det internationella kulturarvet och världens museer, liksom program om Indien och Japan. Stiftelsen stöder även svenskars akademiska utbildning utomlands främst i England och USA samt genom stipendier till ungdomars utbildning vid United World Colleges i Wales.