Seminarium
2018: Kunskap och information
Den mänskliga intelligensens potential och fara
Kommer vårt informationssamhälle, under växande spänning mellan en kunskapselit och dem som känner sig utestängda, liksom under ökad friktion kring tolkningsfrihet och yttrandefrihet, att bli en upplysningstid – eller går vi in i en ny mörk tid för kunskapen?
Vi har kommit långt från de religioner, myter och berättelser som lade grunden till människans tidiga förståelse av världen, och våra kunskaper har på senare tid ökat exponentiellt. Under seminariet diskuterade ledande forskare inom konst och vetenskap hur kunskap och information har bevarats och förmedlats i historien, vilket leder oss fram till dagens digitala tidsålder och de många utmaningar den ställer oss inför.
Medverkande
Kunskapens anor
Mark Pagel: Du är inte så smart som du tror
Professor i evolutionär biologi, University of Reading
John Hemming: Är den moderna informationen bättre än den illitterata kunskapen?
Historiker
Jessica Frazier: Episka nyheter: ”berättande” av samtida händelser i den mytiska litteraturen
Lecturer, Oxford University
Samla kunskap
Richard Miles: Informationsförstörelse med det antika Karthago som exempel
Professor of Roman History and Archaeology, University of Sydney
Erica Brenner: Kunskap utan makt
Peter Burke: Polyhistorn i specialiseringens tidsålder
Professor emeritus i kulturhistoria
Nathan Shachar: Från uppriktig okunskap till ohederlig ideologi inom vetenskapen
Journalist och författare
Kognition
Suzanna Herculano-Houzel: Varför 16 miljarder nervceller i hjärnbarken skiljer människan från andra djur, men ändå inte räcker
Associate Professor of Psychology, Vanderbilt Brain Institute
Mariano Sigman: Språket: ett privilegierat fönster mot hjärnan
Chef för Universidad Torcuato Di Tellas neurovetenskapliga laboratorium, Buenos Aires
Martin Ingvar: Digital information: ett plask i den kognitiva rymden
Professor i integrativ medicin, Karolinska Institutet i Stockholm
Känn din fiende
Michael Goodman: Konsten att förstå hur ryssarna tänker
Professor i underrättelseverksamhet och internationella relationer, King’s College London
Gill Bennett: Desinformation i informationsåldern
Historiker
Simon Mayall: På andra sidan kullen
Officer och seniorrådgivare i Mellanösternfrågor, Storbritanniens Ministry of Defence
Informationsberoende
Maria Borelius: Hög tid att reglera utvecklingen av AI
Vetenskapsjournalist, författare och entreprenör
Andrew Keen: Hur kan vi fixa framtiden: om att skydda demokratin i den postprivata tidsåldern
Entreprenör och författare
Nicholas Carr: Obehagligt, djuriskt och korkat: en omprövning av livet på internet
Journalist och författare
Informationsvägar
Peter Frankopan: Den globala inverkan på kunskapsutbytet
Professor i global historia, University of Oxford
Antoni J. Ucerler: Jesuitorden och dess tidigmoderna globala kunskapsnätverk
Associate professor i Östasienstudier, University of San Francisco
Christopher Coker: Elektroniska motorvägar och informationstrassel
Chef för LSE IDEAS, London School of Economics
Tillståndet vid universiteten
Janne Haaland Matláry: När två och två blir fem: universitetets uppgift i den subjektivistiska tidsåldern
Professor i statsvetenskap, Oslo universitet
Elisabeth Kendall: Jihadisternas mediastrategier
Senior research fellow i islamologi och arabiska studier, Pembroke College, Oxford
Claire Lehmann: Akademiska kulturer och upplysande konflikter
Journalist
David Goodhart: Huvudet, handen och hjärtat
Journalist och författare
Brendan O’Neill: Triggandet
Journalist och författare
Tillståndet i debatten
Fraser Nelson: Gå under jorden: de intellektuella på internets mörka baksida
Journalist
Iain Martin: Marknadskomplexitet och ett nytt försvar för kapitalismen
Journalist och författare
Adrian Wooldridge: Meritokratin och populismens uppgång
Journalist och författare